Några minter senare stod vi utanför deras lägenhet.
"Jag går nog hem nu, men tack för en underbar dag"
"Är du säker?" frågade Zayn. Jag nickade och han nickade förstående tillbaka. Jag kramade om killarna och gick sedan över vägen hem.
"Ska vi ses imorgon?" skrek Harry över vägen. Jag skulle vilja göra det, men jag kunde inte..
"Kan tyvärr inte, ska bort imorgon" skrek jag tillbaka.
"Okej, men vi ses" skrek han. "Ja, det gör vi" sa jag. Öppnade dörren, tog sakerna som jag lade i trapphuset innan och gick in i lägenheten.

---

Idag var det måndag, vilket egentligen betydde skola. Men eftersom att det var tre år sedan mamma och pappa dog så tog Luke ledigt åt mig. Jag fick sovmorgon till 10 då jag var tvungen att stiga upp, duscha och göra mig i årdning. För att vara en tjej tog allt det där bara 20 minuter, jag var inte så ''tjejig'' av mig.
"Är du klar?" frågade Luke som hade klätt upp sig. Jag nickade åt hans fråga, jag tog min skateboard under armen och gick ut igenom dörren. Ännu en dag med ett stålande fint väder, det var nästan för varmt att vara ute.
"Vad tycker du, ska vi dra ut i vattnet till helgen?" frågade han mig när vi gått en bit.
"Jag vet inte riktigt, vi får se" han nickade förstående.

10 minuter senare kom vi fram till kyrkogården, de flesta gravar var pyntade och hade massor av blommor.
Luke tog fram blommorna jag köpt i går och la de på graven. Vi satt där helt tysta och bara tittade på graven. Jag tror vi båda kunde känna att de var här med oss.
"Hej mamma, hej pappa" började Luke. "Som ni förmodligen redan vet gar vi det bra, fast det är tråkigt utan er.. Kelly kommer förhoppningsvis ut i vattnet snart igen, ni vet ju hur duktig hon är på att surfa" sa han och log, jag kunde inte låta bli att le heller. Det blev tyst länge, i säkert en timme. Allting var tomt i mitt huvud, men jag tycker det var skönt att bara sitta här, för då vet jag att dom verkligen är med oss.
En timme till gick och Luke reste sig upp och visade att han skulle hem.
"Jag stannar" och han nickade. Jag satt fortfarande tyst och bara tänkte, tillslut tog jag upp stenarna jag köpte igår på affären och la de fint brevid graven.
"Jag vet att jag inte alltid varit perfekt, skött mina läxor eller varit i skolan. Men jag vet att ni älskar mig ändå.. Hoppas jag" det blev tyst. "Öm, juste jag.. jag träffade några killar i min ålder som är riktigt snälla. Dem har tydligen ett band som heter" Jag stannade upp och var tvungen och tänka efter vad dom hette nu igen. "One Direction, så var det ja. Dom är iallafall riktigt grymma, söta också. Mamma du skulle älskat dom, och du pappa.. du skulle nog sagt ''Du vet vad killar tänker på'' och pekat med fingret" Jag skrattade åt mig själv. Det blev tyst.
"Jag önskar att ni var här" log jag och la händerna på deras gravar. "Jag älskar er" sa jag och reste mig upp, tog min skateboard och började rulla hemmåt.

"Hej Kelly" skrek någon åt mig. Jag vände mig om och såg killarna komma gående. Jag vinkade åt dom.
"Var inte du upptagen idag?" undrade Niall när de kommit fram till mig.
"Jo, jag var" sa jag och försökte tränga fram ett leende. Jag tror Liam såg att något vad fel, för han kollade snett på mig.
"Vill du hitta på något i kväll?" frågade Louis och log mot mig. Varför skulle den killen alltid vara så glad? Jag skrattade "Visst" log jag.
"Awesome, vi hade tänkt grilla vid vattnet" sa Zayn. Jag började direkt tänka på mamma och pappa, tre år sedan.. Jag skakade bort tankarna och nickade osäkert.

Klockan var nu halv 10 och vi skulle träffas utanför min port. Någon minut efter kom killarna glatt ut och vi börjde gå ner till stranden.
"Så, vad har alla med sig?" undrade Niall. De började gräva i sina påsar de hade med sig, samma gjorde jag.
"Grill pinnar" höll Zayn upp. "Korv" sa Harry "Dricka" sa Liam "Muggar" sa Louis. Eftersom de sa vad det hade med gjorde jag också det. "Marshmallows" Killarna började jubla, speciellt Niall, han sprang direkt fram till påsen och började hugga tag. Grillningen vad nu igång.

Efter en timmes grillning och prat om allt möjligt tog Niall upp gitarren han hade med.
"Killar, nu sjunger vi för Kelly" log han, alla killar nickade och jag lutade mig bakåt för att lyssna på dem.

När de sjungt klar apploderade jag åt dem, de bugade och log stolta.
"Nu ska du spela och sjunga något för oss" sa Niall och gav gitarren åt mig. Jag protisterade direkt.
"Nej, nej, nej, nej! Jag kan verkligen inte sjunga" sa jag och gav tillbaka gitarren till honom.
"Kom igen, sjung lite bara" sa Harry och log. Jag antod att det inte gick så bra att protistera imot dessa killar.
Jag tog i mot gitarren och började nervöst spela en låt för dom.

När jag var klar gapade alla killar åt mig. "Herregud vad du är bra" fick Liam ut. Dom andra instämde, men jag skadade bara på huvudet medans dom fortfarande satt var chockade.

"Nu ska jag bada" skrek Louis och började ta av sig kläderna. Samma gjorde Zayn, Harry och Niall, Liam satt kvar med mig. "Vill inte du bada?" undrade han. "Nja" sa jag försiktigt.
"Kom igen, det blir kul" log han. " Jag bara.. jag kan inte"
"Varför?" undrade han. "För.. för mina föräldrar" stammade jag fram, jag visste inte vad jag skulle säga, utan tårarna började rinna. "Kelly.." sa han förstisktigt och drog in mig i sin famn. Det blev tyst ett långt tag, vilket var skönt.
"Har dom gått bort?" frågade han ännu försiktigare. Det tog ett tag innan jag nickade åt han fråga.
"Men tror du inte att de vill att du ska vara glad och att du måste ta chanser. Någon gång måste du komma i vattnet igen, gör det för dina föräldrar" Jag tänkte efter på det Liam, i en lång stund, jag måste nog ha tråkat ut honom."Gör det för dina föräldrar"
Jag reste mig upp och log mot honom. "Nu gör vi detta" han log stort tillbaka åt mig.

---

Nu ska Kelly ut i vattnet efter 3 år, tror ni hon kommer att fega ur?

Jag ska försöka klämma in ett till inlägg innan lördag, för då far jag på konfaläger och kommer inte hem förän 1 Juli!